Beskrivning
Beskrivning
»Hans mamma och syster vet att Loup sover i fängelset, även om det rätta ordet är ungdomshäkte, men vad spelar de rätta orden för roll när det är galler för fönstren, en dörr av metall med ett titthål och allt annat som bara finns innanför murarna. De föreställer sig vad det vill säga att sova i finkan när man är sjutton år, men ingen kan verkligen sätta sig in vad kvällarna på dessa ställen innebär.«
I sin roman Himlen ovan taket, utgiven i Frankrike 2019, skildrar Nathacha Appanah med stark inlevelse och på ett språk på en gång kraftfullt och poetiskt en dysfunktionell familj och de traumatiska upplevelser som har lett till de tre huvudpersonernas agerande.
Det är måndag morgon och Phénix, i barndomen Éliette, föräldrarnas lilla prinsessa och stolthet, senare revolterande ensamstående mamma till Paloma och Loup, står i sitt kök och försöker förstå innebörden i telefonröstens meddelande några timmar tidigare: den allvarliga förbrytelse hennes son har begått genom att utan körkort ha åkt i motsatt körfält på kringfartsleden, krockat med en annan bil, innan han förts i polispiket till ungdomsfängelset i C. För första gången på de tio år som gått sedan hennes dotter Paloma efter en häftig uppgörelse lämnat hemmet och brutit all kontakt, tar Phénix mod till sig och ringer henne för att berätta vad som hänt Loup. När Paloma får höra att anledningen till att hennes bror lånat sin mors bil var att äntligen återse sin älskade syster i staden dit hon flyttade tio år tidigare, tar hon på sig skulden till olyckan: »Jag kommer mycket snart och hämtar dig», löftet till brodern som hon aldrig höll. Också Phénix känner skuld för sin oförmåga att förstå sig på och visa ömhet för sin son som inte är som andra barn och lever i sin egen annorlunda värld.
Nathacha Appanah, föddes 1973 på ön Mauritius där hon arbetade som journalist innan hon 1998 flyttade till Frankrike. Hon debuterade som författare 2003. Förlaget har tidigare gett ut Den siste brodern (2010) och Våldets vändkrets (2018).
Det är magnifikt, oändligt känsligt. La Grande Librairie
Det är stor, mycket stor litteratur. Le Figaro Littéraire
