Beskrivning
Beskrivning
Skrämmande hemligheter i småstaden
En sensommarkväll 1990 tältar fem barndomsvänner vid sitt hemliga badställe, ett nedlagt stenbrott på en skånsk ås. Nyss har de tagit studenten och vuxenlivet väntar runt hörnet. Stämningen är därför upprymd, men också vemodig eftersom vännerna inser att den här kvällen innebär ett farväl både till ungdomstiden och till varandra. På mer än ett sätt ska det visa sig för när morgonen gryr och det första höstregnet fallit flyter det en kropp i stenbrottets mörka vatten. En tragisk olycka fastslår polisutredningen, men alla är inte övertygade.
I tjugosju år förblir händelsen ett sår i bygden, en konflikt som stilla bidar sin tid. Och när den gamle polischefen ersätts av Anna Vesper, en nyinflyttad mordutredare från Stockholm, börjar dunkla krafter sättas rörelse. Snart har Anna inget val. Hon måste ignorera alla varningar och öppna ärendet från hösten 1990. Hösten få säger sig minnas men som ändå aldrig blivit glömd.
”En helgjuten deckare” Dagens Nyheter
”Välskriven, välberättad och inte alldeles självklar.” Leif GW Persson
”En oerhört gedigen roman. En av Anders de la Mottes allra bästa.” Ingalill Mosander, Go’kväll
”Höstdåd tillhör toppskiktet av de svenska deckarna.” Barometern
”Anders de la Motte hanterar en klassisk deckarintrig med varsam hand och fantastisk känsla för natur och för intriger och stämningar i ett litet samhälle.” Skånska Dagbladet
”Anders de la Motte har gått från klarhet till klarhet i sitt författarskap … och nu så fint hittar hem i mörka händelser i ett både vackert och olycksbådande skånskt landskap som han verkligen gör till sitt eget. Och trots att allt Anders de la Motte har gjort är bra så hoppas jag ändå att han stannar här ett bra tag till för det här vill jag ha mer av. Mycket mer.” Norra Skåne
”En spännande berättelse med dramatiska inslag. Upplösningen är oväntad. Anders de la Mottes karaktärer är mänskliga och levande, alla har sina egna brister och problem. Miljön på den skånska landsbygden, där släkter varit i konflikt i årtionden, känns äkta. Språket rakt och lättflytande.” BTJ
