Beskrivning
Beskrivning
Medvetenheten om klimatförändringarna har bland annat inneburit att framtiden gjort något av en comeback i såväl politik som vetenskap. Inte sedan 1970-talet har vi talat så mycket om framtiden, efter ett par decennier som enligt många snarare präglades av en överväldigande kortsiktighet och en oförmåga att tänka kring förändringar bortom nuvarande mandatperiod och konjunkturcykel. 2000-talet har snarast präglats av en ibland uppslukande framtidsmedvetenhet, en ständigt pågående diskussion om att nuet är ohållbart och katastrofen nära. Men vår tid tycks också präglas av tankar om framtiden som står i motsats till varandra. Å ena sidan visar oss klimathotet att vi står inför väldiga problem och att själva framtiden faktiskt inte är något avlägset utan nära. Det ger en känsla av att skeenden som egentligen pågått under lång tid utan att vi ägnat dem så stor uppmärksamhet nu har blivit akuta och pressande. Å andra sidan så verkar vi också ha en omfattande förmåga att återföra denna känsla av att framtiden är ett akut problem till ett slags business as usual, där nuet snart återfår sin prioritet.
I boken belyses följande:
Varför det är så svårt att förstå begreppet framtid utan att först förstå varför tiden är en lika viktig dimension för mänskligt handlande som rummet?
Är dagens samhällsvetenskap kapabel att ta framtiden på allvar?
Rymmer inte tanken om hållbar utveckling i själva verket en djupt problematisk idé om att undvika målkonflikter mellan miljöhänsyn och tillväxt?
Hur ser framtidsbilderna inom svenskt skogsbruk ut?
Hur ser Sveriges politik i Arktis ut och vilka förhoppningar ställs på en framtida kontinent när isen har smält?
Jenny Andersson är professor i ekonomisk historia och verksam vid Institut détudes politiques de Paris. Hon har också koppling till Institutet för framtidsstudier.
Erik Westholm är professor em. vid institutionen för Stad och Land, SLU och i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna. Ordförande i Kommittén för Land och Stad vid Kungliga Skogs och Lantbruksakademien (KSLA). Ingår i regeringens Vetenskapliga råd för hållbar utveckling som utgör ett bollplank för regeringen i hållbarhetsfrågor och en kontaktyta mellan regering och forskarsamhälle.
